Dagarna bara flyger iväg, trots brist på sömn pga en nattsuddande son. Trots jobb långa dagar. Trots middagsstök vid hemkomst. Men jag överlever ändå.
Jonas är hemma om dagarna nu på obestämd tid. Väldigt skönt och mysigt. Att för en gångs skull få leva som en vanlig familj på vardagarna. Det innebär oxå att Thure är femtontimmarsbarn på dagis, vilket känns suveränt.
Har haft personalmöte nu ikväll. Huvudet är så sprängfullt med information just nu, att jag nu lagt mig i sängen å ska snart till å sova. Kände bara att jag behövde skriva ett par rader här som bekräftelse på att jag fortfarande finns :)
Nä, nu sömn. Skridskoåkning på schemat på jobbet imorgon. Får se om barnen kan få mig att våga prova på ett riktigt "hockeystopp". Har inte vågar hittills, men imorgon är en annan dag, så är det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar