Så här..

Så här ser han ut när han är glad, mätt, nöjd och bara sådär go och kärleksfull som bara mitt lilla hjärta kan vara. De vackraste jag vet.

Längtar.

Vi längtar efter pappan i våran familj. Han har nu varit borta på jobb i snart två veckor.
Men på söndag, då ska vi kramas som aldrig förr. Bara vi tre.

Den där ungen.

Som jag skrivit tidigare, så hatar jag att tvätta. Känns ibland som jag inte gör annat än att tvätta.
Kanske Thure har för mycket kläder, för hade han haft mindre kanske jag inte skulle lägga tröjan med en liten fläck på ärmen i tvätten?
Hur som. Thure däremot, tycker det är jättekul att tvätta.
Han drar ut luckan när jag ska fylla på tvätt och sköljmedel. Han stänger luckan och startar tvättmaskinen.
Samma sak med torktumlaren, han drar ut vatten tanken, jag tömmer den, han stänger och sätter igång den.

Vi har ju ett fem våningshus, så det finns en del trappor att gå i.
Och när någonting från övervåningen ( där vi har alla sovrum ) behöver tvättas så kastar jag bara ner det för trappen, ner mot källaren, så ligger det liksom på vägen när jag får för mig att tvätta.
Och just det här kastet, det är något Thure observerat.

 

Ja, som ni ser. Byrålådan är helt tom. Han är klok min son. Men inte alltför klok. Det har inte gått in ännu att det är smutsiga kläder som ska kastas ner. Nej, han slänger ner de rena istället.

En liten resa.

Helgen innan jag började jobba så lämnade jag Thure och Jonas hemma, och hängde istället med Malin, Ante, Lars, Ulrika, Håkan och Birgitta till Sundsvall.
Anledningen var att de tre av de manliga könet skulle på trav, å tjejer å Sundsvall - what to do? : )

Självklart tog vi oss en heldag på Ikea och Birsta.
En himla massa påsar blev det, och en himla massa tusenlappar fattigare oxå. ( Konstigt hur det alltid går ihop? : )
Vi bodde på ett vandrarhem mitt i centrum, supermysigt och alldeles lagomt.
Åt på restaurang på kvällarna, drack vin, cider och drinkar.
På lördagen provade vi på något som jag aldrig gjort tidigare - vi var på Casino Cosmopol.
Skithäftigt, men skitmycket folk. Å jag som ändå är rätt ok på att spela kort, jag vågade inte sätta mig vid något bord, då det var så himla mycket folk. Men jag spelade på slotsmaskinerna istället. Vann en del, men spelade bort det vid ett senare tillfälle. Så plus kan jag inte påstå att jag gjorde. Men som sagt, det var häftigt att se hur de funkade och hur det såg ut iaf.

Tillbaka till verkligheten.

Den 27 augusti så vaknade jag och kände mig inte likadan som jag gjort dom senaste 16 månaderna.
Det var nämligen slut på mammaledigheten och dax för att börja jobba.

Nu är det så att jag gillar verkligen mitt jobb. Jag jobbade ju där innan jag fick Thure och allt funkade jättebra. Och nu när jag dessutom har en riktig anställning så får jag planeringstid och mer ansvar och får bestämma saker själv att hitta på med barnen. - Vilket känns hur kul som helst.

Ja, och som ni säkert förstår så har ju då Thure börjat på dagis. ( Ja, jag vet att det heter förskola, men va e de för jäv*a fjant, Thure går på dagis, jag jobbar på ett dagis, jag kommer ändå att fortsätta säga dagis )
Hur som helst, de funkar jättebra för honom där. Han blir dock väldigt sur och lessen när jag vinkar av honom på mornarna, men jag hoppas att han ska vänja sig så snart som möjligt.
Å de e inte han jag tycker synd om när jag går, det är dom jag lämnar honom hos : )

Sen iochmed att jag jobbar på samma dagis som Thure går på, på avdelningen vägg i vägg för att vara exakt, så hör jag ju honom och vet att han slutar gråta inom loppet av två minuter, så det är inte ett dugg synd om honom.
Det blir lite svårt och konstigt när vi är ute samtidigt dock, försöker att smyga och inte vara i närheten där han är, för att han ska slippa se mig, men det är inte alltid de lättaste, så ibland om vi har otur, så får vi säga hejdå fem gånger på en dag - och han blir då lessen lika många gånger, men det är säkerligen något han vänjer sig vid oxå. Jag är ju inte den första i världshistorien som har sitt barn på samma dagis som jag arbetar.

Å iochmed dagis, så kom även dagisbaskeluskerna, så har även denna vecka provat på att VAB:a för första gången.
Snoret och hostan smög sig på, och där med var febern en fakta gällande Thure, så vi har varit hemma tisdag och onsdag den här veckan. Hoppas att det dröjer ett tag tills det är dax för nästa gång iaf.