Lågt blodtryck.

När jag gick i åttan i Änge, så hade vi en biologilektion då vi skulle mäta blodtrycket på varandra, å jag minns att vår lärare reagerade på att hon tyckte jag hade så himla lågt, ( nu minns jag inte siffrorna överhuvudtaget ) så jag fick stanna kvar efter lektionen och hon frågade mig om jag kände mig ovanligt trött och sa att jag kanske skulle behöva äta järntabletter.

Jo, visst var jag trött, men vem var inte det i åttan?

Har inte lidit utav det speciellt mycket, har jag rest mig upp för snabbt så kanske de snurrar lite väl, men inte så pass att jag ramlar ihop eller liknande. Och under tiden jag var gravid så blev blodtrycket mycket bättre.

Men nu måste det ha sjunkit igen, för reser jag mig upp för snabbt så måste jag ha något att hålla mig i, för jag ser ingenting, det svartnar helt framför mina ögon och hela rummet snurrar runt omkring mig. Är skitläskigt och obehagligt, då de oftast händer på nätterna när Thure vaknar och jag snabbt måste upp för att få honom att somna om, är lite nervös över att jag en natt ska ramla ihop å slå i huvudet eller något.. Nej, kanske inte så allvarligt, men läskigt är det, absolut.

Thure och morfar.

Idag när vi kom till pappa så höll han på att klippa gräsmattan. ( Å det är ingen dålig gräsmatta, det är en nio-håls-golfbana ) Så jag satt Thure i hans knä och på med kåporna å så hängde han med ett varv. Å där satt han, kikade runt och diggade musik som kom från kåporna. Bilar, skotrar och andra grejer som innehåller motorer, jo, nog följer han sin pappas fotspår alltid.

En dålig vana jag har.

Jag snusar. Jag snusar rätt så onödigt mycket ibland.

En gång för hundra år sedan så rökte jag. Så sa mamma att om jag rökte så skulle jag inte få något studiebidrag. Så jag slutade. Å så började jag snusa istället. Vilket jag nu gjort sedan jag var typ 16-17 år.
( Minns helt ärligt inte riktigt )

Först snusade jag Göteborgs Rapé, sen tyckte jag att de började smaka riktigt illa, eller nej, de var nog lukten utav de som fick min mage att må illa. Så gick över till Ettan ( portion såklart, har aldrig lärt mig att baka ). Och det håller jag stadigt fast vid ännu idag.

Jag slutade iochmed att jag fick reda på att jag var gravid, de var ingen konst alls att lägga av då, idag är det en helt annan sak att vara utan.

Varför jag började igen när Thure kommit ut?
Ja, det är en fråga jag har ställt mig många många gånger.
En kväll så hade jag fixat barnvakt till Thure då jag var bjuden på 40-årskalas hos Uffe. Drack vin, massor med vin. Å kände att det var något som saknades, fick en snus här å en snus där utav lite folk.

Vaknade upp dagen efter och var extremt snussugen, så gick å köpte en dosa. Sen köpte jag en till, å en till.
Å nu nästan ett år senare, så har jag köpt massor utav snusdosor.

Dumt jag vet, men jag mår bra och är glad när jag snusar, det är ett gift, helt klart. Men just nu gillar jag det och har inga planer på att sluta.


Å mamma sa häromdagen att - " Nu vet ju jag när du är med barn nästa gång, det är när du slutat snusa"
Crap oxå, tänkte jag, vad löjligt enkelt sätt att bli avslöjad på. ( Nu blir de absolut inga fler barn på minst tre år, men ändå )
Men å andra sidan, då jag jag gnälla på att jag ibland är trött, mår illa eller annat symptom som kan liknas vid ett gravidtillstånd, utan att någon ska få för sig något annat.

De här med sömn.

Jag brukar aldrig ha några speciellt svårigheter med att somna på kvällarna. Iochmed att jag stänger av tvn och lagt mig till rätta, så är det oftast inte mer än två minuter så sover jag.
Och jag är inte den som är vaken längre än nödvändigt, då jag vet hur mycket för lite sömn för mig förstör morgondagen så otroligt mycket.
Minst åtta timmar per natt är vad jag behöver. Minst. Å de skadar absolut inte om jag en natt kan hinna knåpa ihop 10-12 timmar sömn. De e bland de bästa jag vet.

Men dock har jag märkt nu på senaste tiden att jag sover inte speciellt gott eller bra på nätterna, för jag vaknar flera gånger per natt och kan ha lite problem med att somna om då jag oftast känner efter lite för mycket att jag kanske är kissnödig eller törstig eller så kommer jag på att - stängde jag verkligen av ugnen innan jag gick och la mig?

Det här gör att jag inte är lika utvilad längre när jag kliver upp på mornarna, utan jag är trött och känner inte alls för att leka och hitta på saker tillsammans med Thure.

Men nu är Jonas hemma och vi turas om att kliva upp med Thure, och dom dagar jag kliver upp med honom så passar jag på att sova middag en timme när Thure oxå sover.
- Å guud vad jag sover gott just den där timmen ( som ibland kan bli två-tre timmar : )
Varför kan jag inte få sova så gott på nätterna? Är det bara för att det är ren lyx att få slumra till en stund på dagen som det känns så otroligt skönt?

Vad skulle jag göra utan dessa?

Jag har en vän som jag haft sen den dagen hon föddes. Vi har bott i samma hus i 19 år.
Vi har gått igenom och upplevt det mesta tillsammans, både roliga och tråkiga saker.
Vi har i stor del alltid hållit sams, småbråkat, definitivt, men inte så pass att vi inte har kunnat lösa det snabbt igen.

Jag har en vän som hittat en minst lika bra pojkvän. Som är lika underbar och snäll som min vän.

Jag har två vänner som jag inte skulle kunna leva utan.

Malin och Ante!

Toker.

Thure gör framsteg mest varenda dag känns det som.
Det märks att han förstår mer och mer. Om man frågar honom "-Är du stark?" Så spänner han hela kroppen och skrattar.

Om han har hittat igen en napp som han suger på när han är vaken och på bra humör ( gillar inte barn som har napp när dom är vakna ) och jag säger "- Får mamma nappen?" Så tar han ut den och ger den till mig.

Han blir bättre på att gå varje dag. Inte själv, men om man håller honom i händerna. Och nu ikväll har han även promenerat med lära-gå-vagnen, vilket han hatat innan, och så har han även tagit en tur med sin egen vagn.

Han fick en försenad födelsedagspresent häromdagen utav min pappa, en bobbycar, och trots att han aldrig suttit på en tidigare så sätter han ner fötterna och skjuter på precis som man ska göra. ( Dock är benen lite för korta, så han når inte riktigt ner )

Vi syndade en kväll.

Så var det en lördag, jag och Malin skulle just iväg å träna å så pratade vi om vad vi skulle hitta på under kvällen.
Sorgligt men sant, vad vi än kom på så insåg vi att allt innehöll alkohol ( vilket var totalförbjudet enligt kostschemat )

Å så föll vi dit igen.
Middag hemma hos oss, följt utav spel och en massa singstar.
Vi kanske är svaga, men roligt hade vi!

Glad tjej.

Snygg lillebror.

If I could turn back time.

Hade en egen trubadur dessutom.

Finfina grabbar.

Fick besök utav den andra lillebrodern med.

Gisela kom oxå.

Typ dom allra bästa.

Vi fastnade på samma bild, resultatet kunde kanske blivit lite bättre.

Tove kom oxå förbi en sväng.

Ojsan hoppsan.

Här har det ekat tomt vad det gäller inlägg senaste tiden.
Å inte tänker jag komma med någon vettig bortförklaring, sanningen är helt enkelt att jag inte orkat.

Men det har hänt en hel del sen sist, så jag tänkte jag skulle försöka skriva ikapp litegrann.


Vi börjar väl där vi avslutade sist. Den här jobbiga månaden som jag Malin och mamma haft nu. Träningsmånaden alltså.

Vi har alltså tränat en timma om dagen, sen den 8 april ( har skippat 5 dagar av olika anledningar, vilket ni kan läsa om i senare inlägg ) och även följt ett speciellt kostchema.

Jo jo, "det är bara 30 dagar av ens liv, det bör man klara".
Det är mina egna ord för en månad sedan.
Men vet ni vad? Jag har misslyckats totalt vad det gäller maten.

Jag har ätit potatis, strips, bea, grädde, godis, chips, hamburgare och allt annat sånt där gott som absolut inte ingick i kostchemat.

Vissa av er tänker säkert - vilken svag människa du är som inte ens kan motstå godsaker i 30 dagar.
Jag tänker - jag älskar mitt liv, och jag vill leva det på bästa möjliga sätt, och där ingår god mat. : )

Träningen har iaf gott jättebra, var jättejobbigt dom första dagarna, men sen har det bara blivit lättare och lättare.

Jag har mätt mig en gång sen vi började, vid halvvägs.
Och hör och häpna, trots god mat, så har jag minskat... Håll i er.. ÅTTA cm i midjan. De ni : )