Ibland glömmer jag bort vem jag är.
Oftast är jag flickvän. Ibland bästa vän eller kompis. Då och då dotter.
Men jag minns inte sist jag bara var Johanna.
Och det är någonting jag tror att jag behöver just nu. Jag hinner inte umgås med mig själv och göra dom saker jag tycker om, för det alltid är någonting annat som ska hinnas med tillsammans med andra eller inte.
Det är middagar, utflykter, fester, städning, jobb och mycket mycket mer.
Missförstå mig rätt. Jag älskar mina vänner, Jonas och min familj. Jag hatar att inte ha någonting att göra. Att bara sitta flera timmar framför tv:n, det gör mig så frukansvärt rastlös och jag börjar klättra på väggarna rätt fort.
Men den sista tiden så har jag börjat känna att jag behöver den här Johanna-tiden rätt mycket. Tror det är därför jag har sömnproblem just nu, för jag hinner aldrig koppla av för jag vet att två av mina vänner väntar ett telefonsamtal från mig. Resan till Ängelholm väntas om fyra dagar. Dammsugaren väntar på mig hemma. Och mitt upp i detta så ska jag jobba hela dagarna också.
Är hemma tidigast halv sju varje kväll, då ska middag lagas, dusch och allt annat som ska göras i ett hem.
Och känner jag så här redan. Hur kommer det bli om tio år? Just nu känns det som varningsklockorna för utbränd skriker och visar varningstecken rätt rejält.
Men vet att jag klarar av mycket mer än jag tror. Så nu ska jag kämpa fram till Juli månad. För den här sommaren förtjänar jag semester. Har inte haft det på fem år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar