Att välja sina bråk!

På mitt jobb får man uppleva både det ena och det andra.

Kunden jag hade igår var så himla trevlig och rolig att jag aldrig ville sluta prata med den tanten. Vi skrattade och skojjade tillsammans. Hon var säkert över 60, och efter tio minuter i samtalet kändes det som vi var bästa vänner.

Kunden jag pratade med nyss var inte lika skoj.
Började med att skrika att det var en jävla skittidning och att det var ett jävla skitföretag.
Trevlig och positiv som man är så frågade jag lite vad det var det gällde, och fick till svar att *kunden läst sina tidningar som skickats, och insett att det var en förbannat dålig tidning och då skickat tillbaka dom*, och trodde att prenumerationen skulle vara avslutat på så sätt.

Förklarade för henne att vi ej tar emot returer på tidningen och att jag kan lägga ett avslut från och med idag, men att det fortfarande återstod 180 kr att betalas.

Kunden var fly förbannad och talade om för mig att jag var otrevlig och värdelöst jag oxå.

*Tillslut slog det mig, vad hon sagt tidigare * och sa då, med hög och tydlig röst.
"Förstår du vad det är du sitter och säger till mig? Du har köpt en trisslott, skrapat den, och sen försöker lämna tillbaka den då du upptäckt att den var utan vinst".

Nu blir kunden riktigt paff, suckar och säger att hon ska betala 180 kr, men kommer det någon mer tidning framöver så kommer hon bli riktigt förbannad. (Jag undrar? Om hon skulle bli förbannad? Vad kallar hon det hon var nu?)

Jag tackar så mycket för samtalet och hälsar henne välkommen åter. Med ett rejält leende på läpparna och inser att jag vunnit. 1 - 0 till mig. : )