Ibland behöver man gråta, vilket jag känner att jag skulle behöva just nu. Jag hinner inte med mig själv. När jag jobbar hela dagarna får jag ångest över att jag knappt hinner andas, när jag inte jobbar får jag ångest över att jag inte får in några pengar. När jag är med vänner eller familj får jag ångest över att jag aldrig hinner vara själv, när jag är själv får jag ångest över att jag inte träffar vänner och familj.. Och sen pågår det sådär.. Med allt..
Jag vet inte hur man ska få livet att gå runt, hur hinner man med allting?
Är drygt 21 år, känns som att man hunnit med och upplevt hur mycket som helst, men å andra sidan så finns känlsan av att HUR ska jag hinna med allt annat jag har planer på att göra i livet? Och för att sen fundera på vad man ska göra med sitt liv överhuvudtaget, varför just jag kom till världen, vad har jag för uppgift att klara innan jag lämnar detta liv? Frågorna och allt som måste upptäckas gör mig gråhårig.
Sen att jag är ensam, när älskade Jonas inte finns i närheten gör det svårare. Att inte kunna springa tio meter genom källaren för att prata med bästisMalin, lika svårt det.
Att försöka ta tag i sig själv och smida planer, det går bara inte.
Jag lyckades nog inte vända det här dygnet åt det positiva. Ger morgondagen en ny chans.
2 kommentarer:
Jag vet precis hur det känns, det är inte lätt när det är svårt! Det jag känner är det jobbigaste är att inte veta hur man ska hinna med det man vill göra, om man ens har möjlighet att göra det man vill. Hoppas du mår bättre snart! Kram Emmah
Lilla vän.. känner igen mej. Vissa dagar är bara till för att tänka på sånt skit och må piss. Men det positiva är att det oftast vänder lika snabbt. Älskar dej sis! //Malin
Skicka en kommentar