Jag bara väntade på det.

Oktober, höst. Har bara väntat på att febern och förkylningen skulle knacka på dörren å fastna på Thure.

Å nu har den gjort det, med bravur.

Idag är han inne på sin tredje dag med över 39 graders feber. 

Nu sover han middag, å jag hoppas att han sover så pass länge att han lyckas bli av med lite feber iaf. För inte nog med att det är jobbigt för honom, och för mig eftersom han är så ledsen och otröstlig, och han kan inte slappna av för fem öre. Dessutom, så fyller jag år imorgon, och hade tänkt fira litegrann iaf. Men som det ser ut nu, får jag nog fylla år nästa lördag istället!