tisdag 31 december 2013

Nya skidor!

På Thures dagis finns det en helt fantastisk regel. (Nej det är ingen regel, men för mig som jobbat där är det en självklar regel) 
Vill barnen åka skidor. Då är det riktiga skidor som gäller, med pjäxor alltså. Inte sånna man spänner på direkt på de vanliga skorna. För de skidorna är totalt värdelösa. 
Jag har spänt på barn iaf tjugo olika modeller, å inga utav dom är bra. De som är som en stålrem runt, de lossnar var tionde meter. Å de med spännband runt skorna gör att man lär sig åka på fel sätt då foten sitter fast i skidan.
Så Thure önskade sig ett par riktiga skidor, å de fick han oxå. Med tillhörande pjäxor och stavar.

Pjäxorna är för övrigt det sötaste jag någonsin sett, dom är så otroligt små och söta.
Så fort det kommer mer snö och spåren är uppkörda, så ska vi ut å åka jättemycket, jag och Thure.
Men vi hann ut en sväng på juldagen å testa skidorna runt huset iaf :)
Å gissa om han var glad och stolt över sina nya skidor?!


Julledigt!

Helt fantastisk har vi haft det, och ännu är det inte slut.
Thure fick jullov, vad blev det? Fredag den 20? Ja ni fattar när iaf. Å sen har han varit ledig alla mellandagarna och kommer vara ledig fram till den 6 januari.
Och jag har legat i som f*n vad det gäller plugg, så de släppte jag samma dag som Thure fick ledigt, å tänker inte sätta igån innan den sjätte igen, för lyckades lämna in alla uppgifter i skolan i så pass god tid, att vi verkligen haft ett riktigt jullov.

De första dagarna handlade om förberedelser till julafton. Julklappar, mat, städning mm. Sen när julafton kom så hade vi förmiddagen helt för oss själva. Vi var ute å lekte å bara hade det Supermysigt. Mamma, jojje, Hampus och Jonas mamma å pappa kom vid tvåtiden. 
Till Kalle anka drack vi glögg, å efter Kalle kom tomten med ett par paket till Thure, å vi började med maten.
Vi åt väl mellan 18-19 å därefter kom även pappa, å vi började med julklappsutdelningen. 
I två timmar och femtio minuter höll vi på, helt sjukt vad med julklappar det låg under våran fina gran.
Thure var hur nöjd som helst med siba julklappar. Lego i massor, skidor, hockeyhjälm med galler, kläder, pussel, spel, leksaker så det stod härliga till.
Jag själv fick underkläder, träningskläder, bok med min bästa Ernst, mineralpuder, örhängeställ, ljuslyktor, filt mm mm. 

Resten av ledigheten har vi varit i stan, vi har hälsat på vänner och bekanta, vi har ätit god mat så jag tror att jag måste träna två pass om dagen på gymmet nu en tid fram över. Vi har varit på djungelhuset. Vi har helt enkelt haft det helt fantastiskt. 

Thure har dessutom vänt helt och hållet på dygnen. Han har inte somnat innan 22.30 en enda dag, å har inte klivit upp innan 9 en enda dag heller. Helt fantastiskt att han kan vara vaken hur länge han vill, att man får mysa längre om dagarna, och framförallt att han verkligen har tagit sovmorgon! 

Ser framemot nästan en hel veckas ledighet till med mina fantastiska killar, min underbara familj!


Läsa bok.

Thure gillar böcker, å de gör jag med, så vi läser mycket och ofta. 

Häromdagen låg vi i Thures säng å hade "musepys" som T kallar det, å så frågade jag om han ville läsa för mig, å de ville han! Efter ett tag kom även Jonas och la sig och lyssnade. Å han är helt fantastisk på att återberätta böckerna. 
Iallafall så skulle jag passa på att ta kort på oss tre tillsammans, men Thure blev sur efter ett tag för han tyckte inte att jag lyssnade när han läste, så han började att göra grimaser, å pappan var inte sen att hänga på!


söndag 22 december 2013

Oavsett..

Vad man hinner och inte, så kommer julafton ändå.

Vi har bakat pepparkakor. Pyntat fönster med julgardiner, stjärnor och stakar. Tomtar är framme. Granen (köptes faktiskt i år, orkade inte palla mig ut å hugga en) granen är även pyntad av mig å Thure. (Hade hur kul som helst när vi gjorde det!) paketen är köpta och inslagna. Köttbullarna är rullade, och resterande mat är inhandlad.
Imorgon, dan före dopparedagen skickar jag iväg Jonas å Thure till stan en sväng, så jag kan få ägna mig åt städningen. Dammsugning och torkning av hela huset, det behövs verkligen!
Julen är nära, och det känns helt underbart!


tisdag 17 december 2013

Frukt.

Jag är ingen fruktmänniska. Behöver jag ett mellanmål tar jag hellre en macka. Jag är istället en salladsmänniska.
Nåja, är det gurka å tomater kan jag avstå. Men en riktigt god sallad med fetaost, vindruvor, lök, gurka, tomat, valnötter, och självklart en god salladsdressing till, då kan jag skippa själva maten.
Men frukt? Nej. Banan är äckligt, äpple å päron är tråkigt. Apelsiner orkar jag inte skala. Melon är gott på sommaren.

Men det finns en frukt som jag älskar! Blodapelsin.
Å nu är det säsong för det. Typ det allra bästa med vintern, blodapelsiner!

Köpte ett nät idag med 12 blodapelsiner. Nu ikväll är det fyra stycken kvar. 
Mums!



Vad är problemet.

Jag har i stort sett, i hela mitt liv, älskat att sova. (Okej, enligt mamma var jag kanske inte så förtjust i det under mina tre första år, men så länge jag kan minnas)
Jag minns när jag började i högstadiet, och lärarna frågade vad man hade för intresse, jag svarade jämt "sova". Om jag är en nattmänniska eller morgonmänniska går ej att svara på, jag är en trött människa å vill inte vara valen varken morgon eller kväll. Jag vill sova.

Det vill jag nu med, men sedan någon månad tillbaka har jag väldiga problem med att somna på kvällarna. Jag vrider å vänder på mig i timmar, innan John blund kommer fram till mig. 
När jag väl somnar så drömmer jag så sjuka saker att jag vaknar flera gånger under en natt. Inte hemska saker så som någon som står mig nära dör, men alltså sjuka saker. Påhittade saker. Saker som aldrig skulle kunna finnas eller inträffa. 
Å när jag vaknar till under natten lan jag inte somna om på en gång, för jag måste tänka å fundera på vad f*n det var jag nyss drömde.

Iochmed att nattsömnen blir störd, har jag därför en tendens till att vilja sova på dagarna istället. Vilket jag egentligen måste om jag ska palla med att plugga oxå, men det hela blir då en ond cirkel. 
Det konstiga är dock att på dagarna somnar jag som ett litet barn. Men varför inte på nätterna för? Jag blir galen på detta. Å klockan blir bara mer å mer, å det blir färre å färre timmars sömn. 
Måtte de bli bättre nu under julledigheten!

torsdag 12 december 2013

Nu är det snart jul.

Thure får ett paket i sin adventskalender varenda dag fram till julafton. Det är ett sånt där barnminne jag har kvar sedan jag var liten. Att det var spännande, mysigt, roligt och lyxigt att få paket 24 dagar innan julafton. Så därför ska självklart Thure oxå få det!

Han är super duktig på att tacka för paketen han får varje morgon vid 7-tiden. Han uppskattar presenterna och visar verkligen att han blir glad och är tacksam. Hittills har han fått strumpor, böcker, boll, leksaker mm, och han blir verkligen glad. Tycker det är fantastiskt roligt att se :)

Världens vackraste människa.

Min kille. Mitt liv. Min favorit. Mitt hjärta utanför kroppen.

Att vara stolt över sig själv.

Jag hade muntlig examination nu ikväll, på en kurs som har varit ett rent helvete från början till slut. Jag har varit arg, ledsen och framförallt stressad över allt det här, å har bara velat haft det överstökat. Det är det nu, och betyget är satt. Jag fick ett D, vilket är mer än jag trodde. Hade tänkt mig knappt ett E.

Iallafall, så tänkte jag när jag såg betyget, att jag borde vara stolt över mig själv. Men det är jag inte. Jag tror att det bara är jag som har haft svårt för den här kursen, att jag är dum och mer korkad än alla andra som läst samma kurs. Att jag är den enda som fått så pass lågt som ett D. Att jag borde ha skärpt till mig å läst på mer. Trots att jag ägnat i stort sett åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan, i fem veckors tid åt det här. Men stolthet. Det är ingenting jag känner.

När jag sedan börjar tänka vidare, kan jag inte komma på en enda gång jag har varit stolt över mig själv.

När jag födde barn, visst, det var fruktansvärt jobbigt, både fysiskt och psykiskt. När jag låg där med benen upp i luften å tänkte att nu dör jag, och även när det var klart och jag insåg att jag faktiskt överlevde, så tänkte jag att, ja Johanna, så där är det att föda barn. 
När barnmorskorna sedan klappade om mig och gav mig en kram, och talade om för mig att jag hade gjort ett kanonjobb, och att jag borde vara stolt över mig själv, för det där var ingen lätt förlossning, konstanta värkar som gör att kraften tar slut å dom får kalla på läkare och sugklocka, det är ingen lätt förlossning.

Det enda jag kunde tänka på var, varför andades jag inte mer som man skulle? Varför bet jag inte ihop lite mer? Det finns dom som haft miljarder gånger värre förlossningar, å här ligger jag å ska känna mig stolt, över vadå? Att jag inte klarade av att krysta ut barnet själv? Att dom var tvungen att dra ut honom?
Aldrig. Igen stolthet där heller.

När jag var så deprimerad för ett par år sedan, att jag inte gjorde annat än att gråta. Dygnet runt. Jag Sov inte. Jag åt inte. Jag andades knappt. Jag bara grät.
Men jag fick hjälp och tillslut tog jag mig upp ur det hål som jag grävt ner mig i. "Du ska vara stolt över att du lyckas vända innan det var för sent".
Vadå stolt? Över att jag satte mig i en situation som fick mig att gråta konstant? 
Hade jag inte satt mig där hade det aldrig hänt.

Nej. Helt ärligt. Jag tror aldrig, inte en enda gång. Att jag har varit stolt över mig själv.
Ett skitbra ämne att fundera på den här tiden på dygnet. Verkligen.

söndag 17 november 2013

Julen närmar sig

Och jag är mer stressad än någonsin. 

Julen går inte längre att fira på "mitt" sätt, då det finns fler att tänka på nu för tiden. Det är klappar hit, julmat dit, plugg som ska vara klart långt innan för att jag ska kunna ge Thure de där extra dagarna julledigt, det ska bakas hit, det ska pyntas dit. Det ska städas upp, och det ska fixas ner.

Jag älskar egentligen allt ovanstående. Men hur ska jag få tid till allt?

Ibland...

... Nej, ofta, önskar jag att jag kunde hitta tillbaka till den extra gnistan jag hade för ett par år sedan.

Det är inte meningen att jag ska känna som jag gör. Jag har allt jag någonsin kunnat drömma om. Men det är ändå fel. På något vis. 

Jag är inte Johanna längre. Jag vet inte längre vem jag är.


Tack och lov för jag har den bästa killen i världen.

Min rygg.

Om jag inte visste bättre så skulle jag kunna tro att det var dax för förlossning för min del..
Men då jag inte är gravid så beror denna smärta på något annat.
Har i ca en veckas tid haft så fruktansvärt ont i ryggen. Och det känns precis som när Thure valde att se världens ljus för första gången.
Jag vet inte hur jag ska förklara smärtan, men som mensvärk gånger tretusen, plus att det känns som att om jag står upp för länge finns risken att jag ska gå av, mitt itu.
Men som sagt, ej gravid, inte heller mens, möjligtvis ägglossning, men varför skulle de börja känns nu när jag aldrig känt av det tidigare, och tror knappast att det gör så här ont.?!

Nä men vem vet, har väl gjort något dumt för att förtjäna det här, eller så kommer det en yttepytte bebis snart, för så tjock är jag inte..

fredag 15 november 2013

Vanliga ord här hemma.

Thure gick från en dag till en annan då han började prata, i stort sett. Idag pratar han väldigt tydligt och bra, s har varit svårt att säga, men de fixar han numer. Det är bara R som kommer ut som J eller L. Sen är han fullt kapabel till att återberätta sina dagar på dagis, vad han vill göra i helgen, och sina tankar och funderingar.

Dock, så har herrn hamnat i den omtalade åldern, kiss-och-bajs-åldern. Trodde de kom senare, men inte då. Alla meningar i stort sett, handlar om just det!
"Vad ska vi göra Thure?" "-bajsa"
"Vad fick du för lunch på dagis idag?" "-bajskorvar och potatis" 
"Hur många år är du?" "-snart tre fisar"

Å så låter det. Dagarna i ända. Försöker låta bli att lägga energi på det, men tillslut blir jag knäpp. Vill kunna ha ett vanligt samtal utan dessa ord. Ibland skrattar jag och ibland gråter jag när han sätter igång med detta "skitsnack" 
Tröttsamma barn!

onsdag 6 november 2013

Mål.

Jag har just nu. Ikväll/inatt satt upp ett mål för mig själv. Ett rätt så långsiktigt mål, men med många delmål. 
Jag har bestämt mig för att inom tre år har jag uppnått dessa och tänker minsann stå där med segern i hamn. 

Jag börjar 2014 för att det ska vara lätt att komma ihåg både start och slutdatum.
Jag ska klara det. Det ska jag!

Sömnproblem?

Jag brukar ytterst sällan vara vaken längre än till 22. Ligger iaf i sängen där omkring. Å iom att jag bestämmer mig för att somna, så sover jag på en gång.
Men de här två senaste veckorna har varit precis tvärt om. Jag kan fan inte somna. Å vad det beror på, det undrar jag. 
Ingen sambo hemma?
Stress över för mycket skola och för lite Thure tid?
Något är det iaf, å de stör mig så fruktansvärt.
Usch.

Två som är väldigt bra.

Jonathan och Hampus.
Mina vackra lillebröder.

Är det någon gång man är på dåligt humör så är det jojje man ska umgås med, han får en alltid att skratta och må gott tack vare sin positiva inställning till allt, samt ett leende som smittar lättare än magsjuka.

Behöver man råd om i stort sett vad som helst, allt från kläder och smycken till jobb och framtid så är Hampus en klippa. Han kommer med olika förslag och hjälper en att hitta rätt.

Jag skulle kunna skriva en hel novell om hur mycket jag älskar dessa två killar, och hur mycket dom betyder för mig, men jag tror inte det behövs. För jag tror att de redan vet att jag kunde inte haft bättre bröder är dessa två.

Jag har så otroligt roligt med er två. Tack för att ni finns och helt enkelt är bäst i världen!


40 årskalas.


Det var inget speciellt egentligen. Men det var den roligaste kvällen jag haft på... Ja evigheter känns det som!


onsdag 30 oktober 2013

Träna träna träna.

Fick ett gymkort av mamma i födelsedagspresent. Så nu är jag igång igen. Har varit iväg tre gånger den senaste veckan, å hittills går det jättebra!

Dessutom har jag drabbats av träningsvärk, så jag tror det tar oxå :) 


tisdag 29 oktober 2013

Den här förbannade sjukdomen.

Ni som känner mig vet att jag har en hudsjukdom som gör att jag har kroniska eksem lite varstans på kroppen, som blir värre utav stress, PMS, luftfuktighet samt nedstämdhet.
Jag kanske är lite stressad förvisso över skolan, men nu är det väderomställningen som ligger bakom denna attack.

Sanningen är att jag ser rent bedrövlig ut på vissa ställen.
Va på Apoteket å köpte en nylanserad salva, svindyr. Svider å bränner så jag nästan börjar grina när jag smörjer in mig.

Är så trött på dessa utslag att jag tror jag spyr. Klias är bara förnamnet.

Det tar ett tag innan ni får se mig i kortärmat, urringat, utan makeup, eller uppsatt hår. Och utifrån det får ni gissa var på kroppen satygen befinner sig.
Förbannade sjukdom!

måndag 14 oktober 2013

Epilator.

Jag önskade mig en epilator, och jag fick en sån oxå.
Anledningen till att jag ville ha en va för att jag hatar att raka benen. Det är jobbigt å dagen efter så är det ogjort igen.
Men med en epilator, då räcker de om man gör det en gång i månaden.

Jag hade aldrig testat att epilera tidigare.


Benen blir jättelena. Tillslut. För det gör så jävulskt ont, att jag klarar bara av att ta lite i taget. Lite per dygn egentligen.
De svider, bränner å sticks. 
Herregud vad tjejer får utstå ibland kan jag tycka.
Jag har tatuerat mig. Jag har tagit sprutor. Jag har piercat mig både här och där. Jag har ju för bövelen tryckt ut en unge.
Men epilering utav benen. Fy f*n, säger jag bara!

Barnsjukdomar.

Jonas hämtade Thure från dagis i onsdags klockan 14. Hur pigg å glad kille som helst.
Vi for till stan för att uträtta lite ärenden.
När vi kom hem hade vi en slö kille, trött, grinig, ledsen. Och kokhet.
Termometern visade 39,6.
I med alvedon å bums i säng.
På torsdag morgon, visade tempern 39,8 och jag hade en väldigt ledsen å hängig kille som ett plåster på mig hela dagen. 
På fredagen var tempen 39,4. De blev liksom aldrig bättre alls. (Dessutom gjorde inte det saken bättre att han verkligen inte kunde slappna av och sova pga febern. Sov i två omgångar på dagen, men bara en halvtimme i taget. Var vaken mellan 2-5 på nätterna)
På lördagen hade tempern dock sjunkit till 38,7. Men han var fortfarande väldigt medtagen.
Här någonstans började jag förstå att det var just tre-dagars-feber som hade fastnas på min kille.
Å de fick jag bevis på söndagmorgon. Febern var borta. Å hela ungen var täckt med prickar. Hela han var en stor prick. 
Han led ute utav de, utan det är bara så att man får prickar i huden när febern från den här sjukdomen gett med sig. Men det såg för bedrövligt och fruktansvärt ut.

Idag har han dock varit på dagis, å ingen är gladare än Thure för det. Han hade så mycket att berätta när jag hämtade honom, så mycket roligt han hade gjort idag. Så febern är borta, han mår prima å prickarna håller på att bleknas bort!

Födelsedagen.

I lördags fyllde jag år. 25 stycken.
Dagen började 8.30 då Thure vaknade. Så vi klev upp, och när vi kom ner hade Jonas just slagit in mina paket. Dom innehöll ett par höstkängor och en epilator. 
Tio minuter efter knackade det på dörren, och där stod min moster å mina kusiner med blommor, paket å tårta.
Sen rullade dagen på snabbt, han sova lite middag innan jag hoppade i duschen å gjorde mig iordning för kvällen.
(Thure hade tre-dagars-feber, å var nu inne på den tredje och sista dagen, så Jonas kunde tyvärr inte följa med på kvällens äventyr. Men lugn, äventyret var inte för att fira mig, jag firar inte mig själv utan min sambo. Nä äventyret var för en annan anledning)
Jojje hämtade upp mig, sen åkte vi till pappa å Tina där även Hampus va.
Sen for vi vidare till krokom, där vi käkade på värdshuset. Och anledningen till detta va att pappas farbror, Uno, var på besök. Han bor nämligen i Kanada, så vi ses inte så ofta. Så därför hade vi planerat in en middag tillsammans just den här kvällen. Dessutom var pappas kusin och Hennes dotter som bor i Sthlm, på besök. Så vi hade en liten släktträff sådär. (Dock med typ en femtedel utan släkten bara)
Sen for vi vidare till pappa å satt där å surrade, spela spel å drack vin. Allt sånt blir så otroligt bra med människor man tycker om och speciellt när man inte träffas så ofta.

Va hemma i sängen 01.30. Så det var alldeles lagom.

Blev väckt av Thure halv tio på söndagsmorgonen. ( tro inte att han sov så länge, han hade varit vaken med sin pappa ett tag )
Upp för frukost å städning, för idag Kulle vi fira min födelsedag. Lite bakning hanns med.
Jag bjöd på smörgåstårta, tårta, kladdkaka och lite kakor.

Hade en suveränt bra helg med födelsedag, kalas, kära återseenden och bara allmänt toppenbra.

Fick lite mer paket som innehöll bl.a. Presentkort på helkroppsmassage, mera blommor, pengar, tvål & duschkräm, krämer, sockar, bok, småskålar mm mm.

Kunde inte haft det bättre.



fredag 11 oktober 2013

Jag bara väntade på det.

Oktober, höst. Har bara väntat på att febern och förkylningen skulle knacka på dörren å fastna på Thure.
Å nu har den gjort det, med bravur.
Idag är han inne på sin tredje dag med över 39 graders feber. 
Nu sover han middag, å jag hoppas att han sover så pass länge att han lyckas bli av med lite feber iaf. För inte nog med att det är jobbigt för honom, och för mig eftersom han är så ledsen och otröstlig, och han kan inte slappna av för fem öre. Dessutom, så fyller jag år imorgon, och hade tänkt fira litegrann iaf. Men som det ser ut nu, får jag nog fylla år nästa lördag istället!

Vi hade så där roligt igen.

Igår kväll, var vi trött jag och Jonas. Det var däremot inte vår son. När det är så i vanliga fall brukar vi klä på oss och gå ut, för att jag själv ska piggna till, och för att Thure ska tröttas ut. Men de var så dåligt väder, regn å blåst, så var tvungen att hitta på något annat roligt att göra, något ovanligt. 
Så tänkte jag att f*n att vi inte har ett badkar. Så var ner i källaren å forsätter hitta någon vettig balja, eller liknande att stoppa ungen i, men ingenting.
Men så slog de mig, att poolen, vi har ju poolen förstås. Så ut i garaget å städa undan allt i badrummet (vi har inte världens största badrum, å det är inte världens minsta pool) å så i med varmvatten bara. 
Gissa om thures min var förvånad när han kom ner å såg vad mamma hade hittat på för tok?!
Roligt hade vi iaf, både jag och Thure!

måndag 7 oktober 2013

Då var det bara 55 st kvar.

Utav dessa 60 personer var det fem som svarade på vilka de va! Men jag är tacksam för det lilla. Nu vet jag iaf att jag kan få berätta mina dagar, tankar och funderingar för fem personer som jag känner mer eller mindre! Tack för det!

Jag trodde det aldrig.

I 29 dagar höll jag på. Att jag klarade det, de trodde jag verkligen inte. Men nu behöver jag aldrig mer tänka "om jag ändå hade läst matte b." För nu har jag gjort det.

Idag började jag med programmet ekonomiassistent, och startade med företagsekonomi 1. Och jag tycker det är superkul, hoppas bara på att det fortsätter så!

torsdag 3 oktober 2013

Vilka är ni?

Jag är totalt värdelös på vad det gäller att blogga. Skriver det jag gör, skriver det jag tänker på, och skriver mina egna åsikter. Och jag gör det när inspirationen infaller sig. (gärna under kvällstid då ja egentligen behöver sova)
Och jag gör det egentligen för min egen skull, speciellt inläggen där mina åsikter kommer fram, om vad jag skulle vilja göra, vad jag aldrig skulle göra, vad jag tycker och vad jag tänker, och jag skriver det för att jag måste "tala" om för någon om vad det är jag just tänker.

Och som sagt, jag anser att jag är inte alls bra på det här, men några av er måste anse det, för så sent som igår hade jag 60 unika besökare, och jag förstår inte hur det går till?
Jag känner inte så många människor, och så himla intressant skriver jag inte tycker jag, att människor som inte känner mig, väljer att stanna kvar och fortsätta läsa.

Herre gud, ni 60 människor som jag inte har en aning om vilka ni är. Ge mig svar, vilka är ni?

Utifall att.

I början av året hade jag stora planer på att jag skulle fira min 25:e födelsedag riktigt stort och ordna världens kalas.
Planerna blev ändrade av många olika skäl.
Började sedan fundera på att rymma till Turkiet tillsammans med min sambo och mina bröder.
Även dessa planer ändrades av olika skäl.
Så planerna blev att vi kör som alla andra år, middag/fika för den som känner för det.
Men känns som att dessa planer också läggs ner.
Tror inte jag vill fira min födelsedag alls. Känns inte alls roligt. Inte någonstans.
Jag vet inte vad det är för fel på mig, då min födelsedag alltid har varit något att se fram emot, långt innan. Men just nu har jag totalt tappat det, och det känns som att jag kan uppleva den 12:e oktober som vilken annan dag som helst. Tror inte jag tänker engagera mig överhuvudtaget faktiskt,

Men är det någon som anser att jag är värd att uppvaktas så..


 i.d puder och borste.
 Epilator med olika munstycken.
 Footner behandling.
 Gymkort på Hallströms.
 Nya batterier till mina klockor.
 Roliga/fina kollegieblock som jag kan använda i skolan.
 Bruna höst/vinter kängor.
Brunt nagellack.

onsdag 2 oktober 2013

När katten är borta.

När Jonas är på jobb, då sover Thure i min säng. Inte för att han vill de, utan för att jag vill det.

När han ska sova så får han välling å sen ligger han å tittar på barnprogram på tv:n i sängen, å så somnar han gott efter en kvart ca.
Sen är det så otroligt mysigt å skönt att krypa ner bredvid en varm, småsnarkande och väldoftande liten kille. Nu kan jag liksom snusa på honom hur mycket jag vill utan att han blir arg på mig. Och vi kan ligga nära, men ändå inte trångt, som de ofta har en tendens att kunna bli när vi är tre som ska sova i sängen.

När han ska till å sova så ska han bestämt ha "blå kudde blå täcke Thule sova på" men av någon anledning, så när jag kommer å lägger mig så har han hoppat omkring och haft sig, så de slutar med att det är jag som får sova under hans blåa täcke. Men de gör inget, sover som en Gud i ett Thure-luktande täcke och vaggas gott till sömns av dom dör djupa andetagen som bara barn tar när dom sover.