En låt som får mig att gråta.

Den här låten är en av dom bästa som någonsin gjorts. Finns i olika versioner av olika artister, men jag anser att Metallica gör den bästa. Bra text, bra melodi, fruktansvärt många minnen utav den. Jag kan lyssna på den bara för att jag tycker den är bra. Men är det någongång jag behöver gråta. Fem sekunder in i introt, å tårarna rinner på en gång.

Ett minne jag har.

Ett minne som jag alltid, alltid skrattar åt. Det är, jag och Jonas hade just träffats och jag sov över hos honom. När jag sover så har jag alltid en kudde vid sidan av huvudet på höger sida, å så har jag ofta täcket över halva ansiktet oxå.
Hur som, Jonas hade precis vaknat och jag pendlade väl mellan sömn och det vakna tillståndet, fick iaf för mig att kasta av mig täcket för jag tyckte det var för varmt. Men istället för att ta tag i täcket så fick jag tag i den där kudden vid sidan av huvudet, så jag kastade helt enkelt iväg den genom halva rummet...

Genom att jag knappt var vaken så var jag inte helt medvetande om detta, utan det var Jonas som berättade för mig när jag vaknat ordentligt. Å hans min när detta hände, det skulle jag ge vad som helst för att få se, måste ha sett hur roligt ut som helst.

Precis träffats, å bland de första jag gör är att kastar iväg kuddar rakt genom lägenheten. Haha, jag ler och skrattar för mig själv varje gång jag tänker på detta : )

En bild på mig och min allra bästa vän.

Kalas.

Karuseller.

Jag har sedan jag var liten älskat att åka karuseller, det är bland de bästa jag vet.
Dock så har jag sen Thure föddes haft väldigt lätt för att bli åksjuk när jag åker bil tillexempel, eller om jag snurrar runt, s blir jag yr på två sekunder å illamåendet smyger sig på.
Så nu börjar jag bli lite nervös över att jag inte kommer att kunna klara av att åka karuseller igen, för jag vet att så blev det för mamma.

Men jag håller alla mina fingrar och alla mina tår för att den dagen jag får möjlighet att åka karusell igen, då kommer de vara precis lika roligt som det alltid varit : )

Thure och Tussen.

Vi har ju som bekant en katt, Tussen. Hade egentligen två katter, men pappa behövde en musjägare och lånade Sigge över en helg. Vi kände att han inte behövde lämnas tillbaka, så han bor numer hos pappa.

Hur som helst, Tussen som fortfarande bor hos oss, hon har ibland lite hyss för sig. Hoppar upp på bordet å lite sådana saker. Å när hon gör det så skäller vi på henne och då hoppar hon ner.
Nu har Thure tagit efter det. För när han är arg eller irriterad så "fejkhostar" han, vilket han gör så fort Tussen hoppar upp på bordet eller kommer i närheten av hans vagn. Ibland hostar han bara han ser henne! Det är rätt roligt att se faktiskt.
Men när hon kommer nära och vill gosa med honom, då är han jättemysig tillbaka. : )

Superman.

Vår egna superman.

Julklappar?!

Julen kommer att, som tidigare nämnt, spenderas hemma hos oss, mig, Jonas och Thure, tillsammans med våra familjer.

Jag och Jonas har aldrig bytt julklappar, då vi känner att det bara är att byta pengar, födelsedagspresenter, absolut, det är ens egen dag. Men julklappar? Nej, det känns onödigt.
Men nu finns det ju en liten krabat till i våran familj..

Nu till min fråga. Ni som har barn, eller ni andra oxå för den delen.
Vi kommer inte att köpa några julklappar till Thure i år, han kommer att få flera utav mormor å morfar å farmor å farfar. Han kommer tycka snörena är det allra roligaste, inte bry sig ett dugg om innehållet. Dessutom sover han innan klapparna börjat öppnats.
Är det fel att inte ge sitt barn julklappar när barnet är nio månader?

Nästa år får han absolut klappar, då är han ju lite mer medveten om vad som händer. Men nu?

Bröllop.

Är helt insnöad på bröllop just för tillfället. Och inte vilket bröllop som helst, utan mitt och Jonas.
Nu är vi inte ens förlovade, men jag vet att en vacker dag så kommer detta att ske. ( Jag vet, för att det hänger på att jag ska klara av en viss grej. En viss grej som jag ska ta tag i så fort köket är klart och jag slipper tänka på det vareviga dag.)

Jag har redan planerat de mesta, så när Jonas väl satt ringen på mitt finger så kan vi skriva inbjudningarna på en gång, för allt är klart : )
Färger, teman, klänning, människorna, platserna och framförallt musiken.
Denise och Elin är redan medvetna om vilka låtar de ska framföra, sen så ska även Malin sjunga en låt som kommer funka otroligt bra med hjälp utav alla mina tjejkompisar.

Vilka låtar det är? Vilket tema? Vilken klänning? Allt det avslöjas den dag det blir spikat ett datum.

Ååh, gissa om jag längtar tills den dagen jag får säga ett Ja. Och ännu mer det ögonblicket jag för Höra ett Ja. Kommer bli det absolut bästa bröllop någonsin.

Håravfall.

Jag ammade Thure bara ett par veckor, då han inte kunde suga ordentligt, å på så sätt fick jag aldrig till någon mjölk. Vilket jag tycker är och var underbart. Även om jag kan amma med nästa barn, så är det något jag inte kommer att göra. Vet att vissa tycker det är helt fel, men det är inte så där mysigt som många mammor påstår att det ska vara. Dessutom har inte Thure varit låst till mig när det gäller mat. Pappan, mormorn eller vem som helst kan mata då.

Hur som helst, vad jag ville komma fram till var, att när man slutar amma så börjar man ju tappa hår, och även fast det var sju månader sen som detta hände senast, så tappar jag fortfarande så snuskigt mycket hår att jag tycker det är otroligt att jag ännu har fler än tre hårstrån kvar på huvudet..
Dessutom har jag fått bebishår igen. Längs hårkanten, runt hela huvudet så har det börjat växa ut. Så när jag sätter upp håret så är det två cm som hänger ner. Runt hela huvudet. Skitsnyggt verkligen..

Gillar, gillar inte.

Har lagt till två knappar. Gilla och Gillar inte.
Svårare är det inte, gillar ni vad som skrivs, så tryck på gilla. Gillar ni inte, ja, då trycker ni på gillar inte!
Kan bli spännande.

Läget just nu.

Jonas på jobb. Thure och jag bor hos mamma.

Köket. Jo, mina vänner. Nu är dom igång. De tog ett tag för dom att sätta igång, men nu går det med en rasande fart. Väggar är uppe, tak med spotlights är klart, golv är färdigspacklade, reglar för golvvärmen ligger på plats. På måndag är det dax för värmeslingorna i golvet, sen ska själva golvet på plats. Sen, sen är det köket som ska in.

Om vi längtar? Men gissa tre gånger.

Tapeter, kakel och klinker är bestämt, ska bara få fingrarna ur och kasta iväg beställningen på dom oxå.
Går fortfarande inte att se de färdiga resultaten framför sig, så länge som vi längtat efter detta kök. Helt obeskrivlig känsla.


Jular och andra högtider framöver spenderas absolut på Hammarvägen 5. Inget snack.

Utvecklingen.

Alldeles nyfödd.
Ca en vecka gammal. Storlek 44 på kläder är för stort.

Dryga tre veckor. Storlek 50 är för stort.

Dryga två månader. Här passar storlek 56 rätt bra.


Tre månader och börjar så smått kliva över till storlek 62.


Dryga fem månader och en storlek större. 68.


Snart sju månader. Ligger stadigt på 68 än, men inte långt kvar till 74.

Så nog växer han alltid.

Min blivande man.

Jag är kär varje dag, hela tiden. Kär, i den mannen som jag inte trodde skulle dyka upp efter ett tidigare "liv".
Trodde inte att jag kunde falla så lätt, och så snabbt. Snart fyra år sedan.
Dom gångerna han är borta på jobb, vilket är just nu. Då är jag alltid lite extra kär.

Jonas.